Häromdagen så hade vi bestämt oss för att vandra upp till Frigiliana. Vad jag förstått så kunde man antingen gå i en flodfåra upp till byn eller så gå stora vägen (eller åka buss/taxi). Maria som håller på med geocaching hade dock hittat lite stigar som gick både högt upp och långt ner och med två geocachar på vägen.

Vi lämnade Nerja vid 8.37 och började gå bredvid flodfåran men istället för att följa den så valde vi att gå upp mot höjderna där det låg massa fina villor. Det stod Quinto Pino om jag inte minns fel. Det gick stadigt uppåt och första stoppet blev för att leta en geocach (som vi tyvärr inte hittade).

Här gick vi utmed en “flodfåra” och passerade under en motorvägsbro

Började komma högre upp. Efter att vi letat efter cachen (se bild nedan) så fortsatte vi faktiskt upp och förbi den här kullen/berget som är på bilden ovan.

Klättrade upp här. Vet inte vad det var för slags sten, men det var lättklättrat.

Letade men hittade inte geocachen, så bara att klättra ned igen.

Vi fortsatte uppför och passerade massor med odlingar av bland annat avocado. Hur coolt som helst med alla avocadoträd. Och jag erkänner, jag pallade en avocado som jag hoppas skall mogna här hemma.

Här hittade vi en stig att följa upp till berget. En liten nätt klättring på 500m uppåt. För mig som inte tränar något och absolut aldrig vandrat var det rätt tufft. Men vilken utsikt när man väl kom upp.

Här pustade vi ut en stund, drack lite vatten och åt lite choklad samt att Maria hittade sin geocach. Efter denna vilopaus så bar det nedåt igen mot Frigiliana. Givetvis inte raka spåret utan en liten sväng runt ett berg och sen ner i en flodfåra och slutligen den extrema backen upp mot byn.

Byn Frigiliana

Här ser man att vi var rätt högt upp. Otroligt vackert!

Här kom vi ner i flodfåran nedanför Frigiliana. När vi väl kom fram och kom upp på vägen så såg vi att flodfåran var stängd på grund av rasrisk. Hoppsan.

Det här var en liten del av den sjukt jobbiga backe som ledde upp till byn. Jag var helt slut när jag kom upp.

Äntligen kom vi till byn. 5 timmars vandring med kortare pauser. Sjukt stolt över mig själv som klarat det. Det var jäkligt jobbigt stundtals men så roligt att ha gått en helt annan väg än vad som rekommenderas. Får tacka Maria som hade sin geocachkarta som visade småstigar.

Tyvärr var inte vädret med oss. Det var mulet och blev ganska kyligt när vi var i byn. Bilderna blir ju inte riktigt lika fina när inte solen skiner och det är en klarblå himmel.

Det är trappor i stora delar av byn, jag tänker att de måste ha starka ben 🙂

Här ser man våran 500m vandring. Vi gick in till höger om det vita huset, ungefär vid X och sedan gick det uppför och uppför tills vi nådde “altaret” som jag har på bild en bit upp. Galet!

När vi vandrat runt i byn en stund så var vi hungriga och frusna, blev en lunch på en liten spansk tapasrestaurang och sedan gick vi nedåt mot Nerja. Blev galet mycket steg och promenaden ned tog lite drygt 2 timmar (då valde vi mindre vägar även då). En heldagsvandring med andra ord.