Om 5 dagar börjar jag jobba heltid. Det har jag inte gjort på många år, att dessutom börja jobba efter föräldraledigheten känns lite kluvet. Samtidigt som jag vill vara hemma med Felix så känner jag att jag nog kommer bli tokig om jag inte får lite vuxna att prata med. Dessutom så ser jag nog nästan mest fram emot att inte behöva lämna och hämta i skolan, det har liksom hämmat en del i när man velat hitta på saker.

Jag tror att tvåbarnschocken för mig har varit det här att inte kunna disponera sin tid som man vill. Ex om jag har blivit bjuden till stan på något event eller vill fika med någon, då har jag aldrig kunnat vara inne i stan före 9.30 och sen måste jag åka hem senast 12.30 för att hinna hämta. Med första barnet så gjorde man som man ville om dagarna. Dessutom kunde man amma/flaskmata och somna om på morgonen men det funkar inte heller när man skall lämna i skolan. I-landsproblem med ändå något som inte upplevdes med första barnet.

Nu blir det jobb på lördag (slutföra ett årsbokslut) och sedan kör det som sagt igång på tisdag. Jag har faktiskt saknat mina arbetskamrater och mitt jobb (även om jag knäckt extra). Just det här att munhuggas, prata och få det sociala är det jag saknat. Nu när jag jobbat extra och varit på kontoret har jag alltid varit så stressad så jag knappt inte hunnit prata med någon, nu blir det inte samma stress eftersom jag kommer vara på jobbet varje dag.

Har dessutom ordnat med lite praktiskt idag dvs sett till att lönekontoret fått min nya lön (heltidslön, lovely) samt uppdaterat den på Unionens hemsida. Skönt att ha sånt gjort. Nu är det bara försäkringskassan som behöver uppdateras men det får jag göra när det blir första VAB tillfället sen när Felix börjat förskola och Melvin skola/fritids, nu är Nicke hemma till augusti så då får han ta sånt.