Stolt kille, stolt mamma/pappa

Lördag och som vanligt är det dags för ridskolan kl 10. Melvin gillar att rida och nu får de lära sig lite mer och de blir tillrättavisade av ridläraren. Känns helt annorlunda än knattegruppen. Idag när vi kom så fick vi Nora igen. Tredje gången nu. Jag kände mig stolt som borstade, kratsade hovar, sadlade och tränsade helt själv. Frågade om några saker och fick besked och korrigerade. Stolt att jag klarade detta.

Idag var det Nickes tur att leda Melvin och jag satt på läktaren med Felix. En annan Mölnbobo kom in och vi diskuterade det här med att rida själv. När Nicke och Melvin kom förbi läktaren så sa jag åt Nicke att ta bort grimskaftet och bara gå bredvid.

Gissa vem som blev superstolt. Han kunde rida själv. Nicke gick bara bredvid som stöd och hjälpte honom med olika moment. Tror detta stärker honom supermycket. Jag var så stolt över honom.

bild (6)

 

Förhandsvisning: Emil och Ida i Lönneberga

Idag har vi varit i Stockholm på förhandsvisningen av “Emil och Ida i Lönneberga”.

Vi bjöd med oss Ewa och Linnea och så var det jag, Nicke och Melvin. Fast vi åkte i så god tid så kom vi in en halvtimme innan filmen började. Vi hann ändå med att köpa lite fika på Espresso House på Kungsgatan. Vi hann inte fika klart men hade valt att ta kaffet i take-away muggar.

Vi kom ungefär 10 minuter innan filmen började och då gick jag och barnen och satte oss medan Ewa och Nicke gick och köpte popcorn.

Här är den officiella trailern av filmen

Melvin tyckte filmen var bra, han gillar verkligen “Emil i Lönneberga”. Filmen är nog egentligen för de lite yngre barnen även om Melvin uppskattade den. Jag kan tänka mig att när barn vet vilka figurerna är och sen upp till kanske 5 års ålder så är det en perfekt film. Den var lagom lång dvs 1h (och 3 min för att vara exakt).

Vi hade en trevlig biostund med många goda skratt. Filmen har biopremiär 25/12

Tack Barnens bokklubb och SF

Tystnaden har sänkt sig

Hemma själv med killarna ikväll. Nicke har jobbat över och vi har faktiskt haft en bra eftermiddag. Ingen helvetestimme här inte. Vi var hemma strax efter klockan 14 och då åt Melvin lite mackor för han var hungrig och sen spelade han lite Zelda innan han kröp upp i soffan och kollade på Barda.

Vid 16-tiden så ville han kissa, lägga sig i soffan och bara mysa, då var han trött. Men så kom Agnes mitt i detta och då ångrade han sig. De kilade hem till Agnes (Melvin fortfarande i pyjamas) men väl där så råkade Agnes slå igen dörren över två av Melvins fingrar så det var tårar och smärta när han kom hem igen.

Vi mös lite till innan det var middagsdags och då blev det middag för Melvin och Felix. Sen lite kvällsaktivetet för Felix, dvs ligga på mage, ta sig framåt och bakåt och hitta på bus. Melvin såg klart på Barda.

Sen var det välling och sängen för Felix och jag och Melvin gick och läste bok i hans rum. Han somnade ganska fort. Vi läste en rätt tjock bok och så helt plötsligt kommer det ett kort kapitel om Magister Flykt, tvillingarna Jansson och Inga Sörman (som alltid kom försent). Fick nostalgi. Det brukade gå på tv och det var alltid så roligt.

 

När allt bara flyter på…

Tänk att det svåraste med att blogga är att komma på en bra rubrik, ibland har jag inte en aning om vad jag skall döpa inläggen till. Funderar på om vi skall köra en rolig variant. NI hittar på en rubrik och jag skriver ett inlägg som passar rubriken 🙂 Ge mig ett förslag på rubrik så gör jag ett försök 🙂

Idag snoozade jag några gånger men gick upp vid 7. Efter gårdagens lilla försovning så har nu Melvin fått instruktioner att om jag inte kommit upp till ett specifikt tvprogram så får han gå upp och väcka mig.

Hann med en kopp kaffe samt dusch av barn innan det var dags att åka och lämna till skolan. Gillar när allting flyter på dvs Melvin duschar, klär sig, borstar tänderna och kan sen OM han hinner sätta sig och kolla tv eller spela lite på ipaden. Inget bråk eller tjat alls.

Felix har nu legat och lekt på golvet. Han tar sig inte framåt men hasar sig bakåt, vänder och hasar åt ett annat håll, dvs han är mestadels lite överallt ändå. Han kanske brås på mig. Jag började krypa sent, kröp i några veckor och sen gick jag istället (tidigt).

Sen har han kommit på att ankorna är skojiga. Det är en leksak från Tomy som jag köpte 2004 till mitt brorsbarn, sen kom den tillbaks till Melvin och nu har Felix den. Han gillar den skarpt.