Det här med att gå från ett långt förhållande till ett vara solokvistens, inte helt lätt. Finns fördelar och nackdelar med det. Nu har jag bott själv i snart tre månader och en klar fördel är att man inte har någon att irritera sig på (förlåt Nicke, men öppna garderobsdörrar är tufft 🙂 ).. Nackdelen är såklart att jag inte har en personlig kock 🙂 och att det blir lite tyst och tomt. Men att bara ha barnen varannan vecka har faktiskt gått riktigt bra. Den veckan när man är själv gör så jag blir en piggare och gladare mamma, vilket jag hoppas barnen märker. Jag passar på att njuta av frukost i lugn och ro, bara göra vad jag vill om det så är att jobba tills jag är klar till att åka och träna eller sticka ut och springa. Just det där att inte behöva anpassa sig till någon annan än en själv, ovanlig men härlig känsla.
Jag är en väldigt social människa och det har varit dåligt med sociala kontakter i en herrans massa år nu. Jag och Nicke hade inte så många gemensamma vänner (par) utan han umgicks med sina jobbarkompisar, jag har hängt med mina kompisar. Det har inte blivit så mycket och ofta som jag egentligen velat, men nu måste jag bli bättre på det. Jag har ju faktiskt en hel vecka när jag kan boka in saker. Jag saknar verkligen att gå ut och äta en middag, fika, ta ett glas vin på en uteservering, bara hänga och titta på folk och snacka skit.
En nyfunnen vän är Kristina som faktiskt bor bara några hundra meter ifrån mig. Hon hyr en islandshäst hos Svea islandshästar och igår lurade hon med mig dit för en liten ridtur. Jag hyrde en väldigt lugn och mysig häst, perfekt för mig som rider extremt sällan… tror det kan vara 4-5 ggr som jag ridit i vuxen ålder, men någonstans så sitter gamla ridskoletakter i och jag minns hur man tränsar och sadlar en häst. Dessutom är jag absolut inte rädd för hästar (så länge de inte bits och sparkas), men den här killen var hur mysig som helst.
Vi red iväg vid 15-tiden och det blev både grusvägar och en del skogsvägar på rundan vi red. Tror vi var ute lite drygt en timme. Jag tog det lugnt då jag kände mig lite osäker till en början, men sen kändes det bättre. Kristinas häst hade nog gärna sprungit på rejält men fick foga sig till mitt lugna tempo. Lite tölt lyckades jag få till och nästa gång (för det kommer det bli) så kommer jag nog våga lite mer.
Det är ganska stor skillnad att rida på turridning och att rida ut med en kompis. Det känns som man måste ha så mycket mer kontroll nu när vi bara var två, på turridning känns det mer som att man liksom bara flyter med.
Men jag tror jag fick lite mersmak, så vi får se när jag hamnar på hästryggen nästa gång. Kan ju säga att muskler har jag tydligen i både mage och lår, kännbart idag, samt att jag har en öm bakdel 🙂
Känner att det gäller att hitta nya saker att fylla min tid med. Ut och springa i all ära, men att rida ut med en kompis är faktiskt lite roligare.
Bor ni i närheten av Järna så kan ni läsa mer om Svea islandshästar och vad de erbjuder. Tycker det är perfekt att man kan hyra häst för att rida ut. Jag betalade 300 kr och det var absolut den här träningsvärken värd 😉
