Måste erkänna att en dag tidigare hade väl varit för gulligt… men nu har vi fått datum och kan starta nedräkning.

15/2 är inte fel det heller. Har konstaterat att lillebror blir Vattuman. Måste kolla lite hur de är, jag menar så man vet vad man har att vänta sig :-). Nu får vi hoppas att det inte kommer någon akut operation just den dagen för nu kommer jag vara helt inställd på kejsarsnitt den dagen.

Idag var jag tillbaka på sjukhuset för att träffa en läkare. Visste inte riktigt vad vi skulle prata om men förstod att det hade något med eventuellt kejsarsnitt att göra då jag redan haft den diskussionen med en annan läkare.

Väl på plats fick jag börja med ett ultraljud för att kontrollera flödet och hur stort barnet är. Blev lite orolig då Melvin hade dåligt flöde i navelsträngen och fick plockas ut akut. Som tur var så var flödet fint och bebis hade “fettat” på sig bra och var nu bara 4% mindre än normala bebisar. Uppskattad vikt idag var 2171gram i v. 33+3 (vecka 34).

Fick sen träffa läkaren och vi pratade en stund innan han sa att de skulle kontakta mig för ett ytterligare ultraljud i v.37 för att se att allt fortfarande såg okej ut. Sen blir det planerat kejsarsnitt i v.39 så om jag räknat rätt så blir det i mitten på februari.

Skönt att snart ha ett datum. Slipper oroa mig för (förhoppningsvis) vaginal förlossning. Glömde fråga vad som händer om förlossningen startar tidigare. Får ta upp det med min BM den 15/1.

Igår var det rätt lugnt i magen och idag hände absolut ingenting därinne. Strax innan 11 så ringde jag specialistmödravården för att höra vad jag skulle göra (fick inte tag i BM) och de gav mig en tid kl 13. Hon sa att förlossningen hade mycket men att vi kunde göra en förkoll hos henne på spec.mödravården.

Kastade i mig lite mat och sen iväg till tåget. Var på plats strax innan kl 13 och medan jag väntade så kände jag buset buffa. Fick komma in på ett rum och Birgitta som BM hette skulle ta CTG på mig. Var lättare sagt än gjort att hitta hjärtljud (vi hörde dem men svårt att fin dem starkt). Vi försökte och jag kämpade på med att trycka ner dosan mot magen. Efter drygt 30min hade vi fortfarande inte en godkänd kurva men då hade jag så ont i ryggen att jag inte kunde ligga längre. Vi bestämde att jag skulle gå till förlossningen ändå.

Fick med en lunta papper och knatade iväg till BB/Förlossningen. Väl där så bestämde de att jag var tvungen att hitta på något i en timme och då helst fika, äta något sött och få i mig lite kallt så bebisen skulle vakna till. De ville gärna att CTG kurvan skulle uppvisa större variation. Tydligen var han i viloläge trots sparkar.

Ner och fika, klämde i mig en biskvi (brukar jag aldrig klara i vanliga fall men nu hade jag en timme på mig). Drack lite bubbelvatten (som jag också avskyr), tog en kopp te. Väl uppe på BB igen så kände jag rätt mycket sparkar så jag var inte orolig.

Däremot är det väldigt väldigt svårt att få en godkänd kurva på en bebis som slår volter och beter sig allmänt akrobatiskt. Hjärtljuden försvann konstant och flera ggr fick jag ringa på personalen när den där jobbiga maskinen började tjuta.

Efter TVÅ timmar lyckades jag få till en godkänd kurva. Då var jag helt slut i armarna och hade huvudvärk. Då togs  blodtryck som var helt okej 120/80 och sen fick jag vänta en halvtimme innan läkaren blev ledig. Hon kom då in och gjorde ultraljud och kollade så bebis såg ut att må bra. Allt såg fint ut och den hade gott om vatten att simma runt i.

Från kl 13-17.20 var jag på sjukhuset. Helt slut när jag kom hem vid 18.30. Fick i mig lite mat och sen gick jag och Melvin upp för han skulle sova. Fick berätta vad jag gjort på sjukhuset, sjunga 2 sånger och sen sov vi som klubbade båda två.

Som tur var vaknade jag till vid 20-tiden så nu är det sängläge i soffan ett tag.