Imorse när jag lämnade Melvin var han inte så villig att vinka, precis allt var mer intressant än att vinka till mamma. Till slut sa jag Hej då, vinkade lite och gick och han brydde sig inte.. skönt men kändes lite konstigt också.

Jobbade sen hårt hela dagen med att slutföra ett långvarigt problem som liksom poppar upp hela tiden. Nu bör det dock vara helt klart, skönt.

När jag skall hämta Melvin brukar jag inte säga Hej på en gång utan jag brukar iaktta honom en stund, är så kul att se när han “pratar” med de andra barnen och vad han gör. När vi skulle gå hem var både Melvins mössa och vantar borta, förstår inte vart de tar vägen, de är borta flera ggr per vecka men brukar hittas. Tycker det är lite konstigt för de har lådor man stoppar deras saker i. Jaja, det är inte så farligt, allt annat funkar kanonbra och Melvin älskar dagis.

Den 23:e är det första föräldramötet, känns rätt roligt att jag och Nicke ska på föräldramöte… vi har ju bara en 22 månaders kille 🙂