När Melvin var bebis så sov han alltid i sin egen säng utom ett fåtal gånger när jag somnade vid nattamning och han blev kvar i sängen. Felix har också sovit i sin säng men senaste två veckorna eller nåt så har han emellanåt varit superpigg när han ätit vid midnatt, har inte alls velat sova. Jag har lämnat min lampa tänd för då ligger han oftast lugnt och bara tittar… men så händer det att han är extremt snuttig trots att han ammat och fått sin kvällsersättning (som vi inte tagit bort än, får se vad BVC besöket säger imorgon)… och så får han nappen.

Det är nu problemet kommer. Givetvis snuttar han så häftigt så nappen trillar ut med jämna mellanrum, lite Maggie Simpson varning på Felix och då är han inte nöjd, nej då, då måste nappen in fort. Eftersom jag inte vill att han väcker Nicke (när det är jobbdag) så gäller det att vara snabb uppe och peta in nappen. Det är dock inte så kul att behöva göra det X antal ggr när klockan är så mycket så…

….jag har kapitulerat och numera så får han sova bredvid mig när detta händer och himmel vad smidigt allting går då. Han sover väldans länge (gör han även i spjälisen) men när han gnyr och är hungrig så är det bara att slänga fram tutten och tada, tyst och lugnt och jag somnar om medan han äter. Nu låter det kanske som han äter ofta men det gör han inte. Han käkar vid midnatt och sen en gång på tidiga morgonen kring 4-5 (imorse först 5.30)

Han sover alltid ytterst på min sida då jag ligger stilla och sover. Nicke är lite flaxig och om Melvin kommer så klättrar han jämt upp i fotändan och lägger sig i mitten. Dessutom så har Felix mest plats av oss alla i sängen, för säkerhetsskull.

Vad är nackdelen då? Jo, eftersom han ligger på min högra sida så är det bara högra tutten som han äter på… detta innebar att vänster tutte var proppfull, spänd och jäkligt öm imorse. Men det kan jag leva med.