Stackars Melvin låg på soffan och hade ätit och jag gick ut för att göra rent flaskan, han ligger jämt stilla men inte idag, när jag står i köket hör jag en duns och så börjar han gråta. Springer in och ser att han ligger på vardagsrumsmattan… fy vilken ångest. Vi var tvungna att gråta ihop, kände mig som världens sämsta mamma. Nu blir det inget mer lämna ensam på soffa… Han kräktes lite men han hade precis ätit så det var nog mest därför, nu har han skrattat och nu pratar han lite med sig själv så jag tror det är lugnt. Dock är han röd i pannan så det blir nog en bula/blånad.
Haha, han pratade inte med sig själv han var sur, han låg och hade nappen åt fel håll så han hade själva “knappen” i munnen och pratade samtidigt *S*
Tror han vill ta sin lilla frukostlur nu, får hålla lite koll på honom bara. Egentligen skulle jag lägga honom i babyskyddet men han vaknar nog ändå när vi ska till bilen sen (fick låna mormors).
Glöm inte tävlingen, den går ut imorgon kl 23.59 det är en Paul Potts skiva och vill inte ni ha den så kan ni alltid ge bort den, kommentera bara i tävlingsinlägget (se länk till höger) så är ni med och tävlar. Om ni vill länka i er blogg så får ni gärna göra det.
Annab: Och trappar är ju lite hårdare än ett golv med matta, men det är som du säger man får grym ångest.
Petite: Vi har ingen tydlig bula eller blånad men vi får se hur det ser ut imorgon. Din lillis är ju sjövild också (vad jag fått för mig) så jag förstår du är lite uppjagad 🙂
Det är ju hemskt hur man mår när de små liven trillar. Lillkorven gjorde en vurpa också förra veckan & fick en fin blå bula mitt mellan ögonbrynen.
Och nä, han har oxå soff-förbud nu…överhuvudtaget så får jag ångest & är skraj att han ska slå sig igen!
Ja visst får man ångest!! Ella ramlade ju en bit nerför trappan här om dagen, fy vad hemskt det är. Men som tur är gick ju allt bra men man skakar ju nästan efteråt av allt adrenalinpåslag…