Sitter och läser ikapp i en blogg som heter Heja Abbe, det är Abbes pappa (han kommenterade i ett inlägg nedan) som skriver den om sin son som har hjärtfel. Kan ju säga att det gråtits en hel del den här morgonen, det är så hemskt att tänka allt som A måste utsättas för för att hålla sig frisk. Jag rekommenderar er att läsa den trots att man gråter, man får lite annat perspektiv när man läser den.